Arkiv: Okategoriserade

Camilla på Delka: Vi fick räkna ut hur en investering betalar sig!

Camilla Karlsson ekonomiansvarig på Delka Produkter AB i Östhammar.

 

I 30 år har Delka Produkter sålt och monterat stängsel runt gårdar och marker i hela Sverige. Till exempel stängsel för att hålla inne tamboskap och hålla ute rovdjur, för dagis, skolor och industrier, vilthägn för t.ex älgparker och staket för vanliga villor. Uppdragen kommer ofta från från kommuner, länsstyrelser och skogsbolag, men även från Världsnaturfonden, lantbruk och privatpersoner.  Verksamheten startades hemma på familjen Karlssons gård i Sanda och 2016 öppnades en butik i Östhammar. Dessutom erbjuder företaget trädfällning.

Camilla Karlsson är ekonomiansvarig på Delka och har gått två olika ekonomiutbildningar på Affärskompetens Nu; Investera och finansiera rätt samt Målstyr ditt företag.

– Jag arbetar med ekonomi på heltid och det är alltid bra att få fördjupa sig inom det man jobbar med, säger Camilla.

Investera och finansiera rätt ger bland annat konkreta verktyg för att styra verksamheten mot uppsatta mål och fatta bättre ekonomiska beslut.

–  Vi räknade mycket och fick bra verktyg för att jämföra vilket som lönar sig bäst, t.ex leasing eller banklån. Dessutom fick jag hjälp med att räkna ut hur en investering betalar sig. Vi fick hjälp med att sätta rätt nivå på en lokalhyra efter en utbyggnad.

Camilla gick även Målstyr ditt företag, där du får formulera nyckeltal som visar om företaget är på rätt väg.

– Här fick jag bland annat nyckeltal för att räkna ut hur många gånger vi omsatte lagret. Det var jättenyttigt.

 

Läs mer om Investera och finansiera rätt , som ges 14 och 28 november, samt Målstyr ditt företag som ges 10 december 2018.

Läs mer om Delka Produkter AB på deras webb >>

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Mia Mattsson, Alunda Järngjuteri: Kommunikation är ofantligt viktigt!

Bosse, Mia och Göran Mattsson driver familjeföretaget Alunda Järngjuteri.

 

Alunda Järngjuteri är ett familjeföretag som är ett stycke levande industrihistoria. De har varit med i Affärskompetens Nu sedan projektstarten. Sedan 2016 pågår en process för att sakta men säkert avveckla företaget eftersom ägarna närmar sig pensionen.

– Genom projektet har vi bland annat fått verktyg att börja sortera och prioritera i processen på ett konstruktivt sätt, säger företagets VD Mia Mattsson.  

På Alunda Järngjuteri arbetar bröderna Göran och Bo Mattsson samt Görans fru Mia Mattsson, som är VD. De tog över verksamheten efter grundarna, där brödernas far Olle Mattsson var en.

Här sker ett uråldrigt hantverk med skicklighet och precision. Gjuteriet grundades 1946 efter andra världskriget, då efterfrågan på gjutjärnsprodukter var stor. Med gammaldags hantverksmetoder och verktyg gjuts urnor, krukor, bruks- och prydnadsföremål som passar både i de gamla bruksparkerna och slotten i Uppland och Sverige, likaväl som i moderna hem.

Sedan en tid tillbaks har familjen Mattsson beslutat sig för att avveckla alla legoarbeten och bara gjuta egen form och idé under en tid för att sedan långsamt lägga ner gjuteriet.

– Arbetet är fysiskt tungt, säger Mia Mattson. Den här typen av industri funkar inte i en modern tid. Materialet som vi använder, sand, lera och andra förnödenheter, har gått ur tiden. Visst hade vi kunnat ha lärlingar, men vi har jobbat så mycket att det inte funnits tid.

– Det är långa leveranstider och vi har fortfarande beställningar fram till 2019, men vi har börjat fasa ut, det är snart tomt på lagret. Det är industrihistoria som försvinner. Men vi måste, vi börjar bli gamla. Vi vill lämna med flaggan i topp!

Alunda Järngjuteri har varit i avvecklingsprocessen sedan 2016. Redan tidigt tog de upp planerna med sin affärsutvecklare, Leif Bäckström.

– När vi började projektet fick vi verktyg att börja sortera och prioritera så processen blir konstruktiv. Det tar tid. Vi är tre olika personer med tre olika visioner. Jag har alltid vetat var jag är på väg, men behöver någon som styr upp mig.

Mia har idag gått de flesta av de utbildningar hon satte upp på önskelistan 2016, utöver analyserna cirka 20 olika utbildningar, evenemang och affärsutvecklingsmöten. Resten är inbokade i höst. Det finns några som gjort extra stort avtryck.

– ViljaLysas utbildningar i ledarskap och kommunikation med Elisabeth Andersson Brinckmann var fantastiska! Speciellt Att vara chef och ledare hade mycket stor betydelse för mig. Det var som om polletten trillade ner!

– Vi är en liten grupp som är i olika faser av utveckling, fortsätter Mia. Det är ju inget vanligt arbete vi har, det är en livsstil. Det är svårt att styra en liten grupp. Man måste ha respekt för varandras styrkor och svagheter. Kommunikation är ofantligt viktigt i de olika faserna som man går igenom. Jag är så glad att projektet blev av och att jag fick vara med!

Mia är en av de som var med från projektets allra första början, både Mia och Göran var på det första infomötet i mars 2016. De gjorde Analys av nuläge och önskeläge sommaren 2016 och en uppföljning ett år senare. När vi jämför analyserna ser vi att många av de mål Mia satte upp idag har infriats.

– Det var spännande att göra analysen och få se spindeldiagrammen, de hjälpte mig att förtydliga vad jag skulle fokusera på.

Ett område där diagrammet visar att kunskapsnivån fortfarande ligger långt ifrån den uttalade ambitionen är området digitalisering.

– Jag var väldigt ambitiös i början, men har ju hållit på med bokföring i hela mitt liv. Och jag gillar faktiskt att skicka iväg handskrivna fakturor! När vi fick en stor beställning från ett stort företag ville de ha en digital faktura, men då sa jag: ”Nu har ni beställt hantverk med flera hundraåriga anor, då får ni också en handskriven faktura!” De accepterade och uppskattade det.

– Jag älskar att lära mig nytt, jag är vanligtvis ingen bakåtsträvare, men jag tycker det är ett mervärde som stärker varumärket. Har vi haft handskrivna fakturor i alla år fortsätter vi med det till slutet, avslutar Mia Mattsson.

 

Affärskompetens Nu bidrar till att rädda jobb genom kompetent affärsrådgivning

Folke Brinckmann från Vilja Lysa AB är, tillsammans med Affärskompetens Nu’s egen affärsutvecklare Leif Bäckström, utbildare i ämnet Ägarskifte.

 

Tiotusentals jobb försvinner inom de närmaste fem åren om företagare som ska gå i pension inte hittar bra vägar att överlåta eller sälja sitt företag. Leif Bäckström, affärsutvecklare på Affärskompetens Nu, har flera exempel på hur han hjälpt företag att hitta en bra lösning på sitt ägarskifte.

– Det är enklare att driva företag idag än för 30 år sedan, säger projektdeltagaren Andreas Larsson från KF Larssons rörfirma i Harbo. Ändå frågar sig många yngre varför de ska bli egna företagare. De flesta tycker det är mycket bättre att vara anställd och det är svårt att hitta någon som vill ta över ett bolag, även fast det är god ekonomi och lönsamhet.

En undersökning som kom förra året från Sveriges största småföretagarorganisation, Företagarna, visar att nästan 70.000 småföretagare räknar med att lägga ner sitt företag de närmaste fem åren, eftersom de inte hittar någon som vill ta över eller köpa företaget när de själva går i pension. Om dessa generations- och ägarskiften inte blir av, riskeras såväl försvunna arbetstillfällen som förlorat värde i form av kapital, kompetens och upparbetad infrastruktur.

Detta faktum var en av orsakerna till att Affärskompetens Nu i maj höll en utbildning i ägarskifte. Utbildare var Affärskompetens Nu’s affärsutvecklare Leif Bäckström samt konsulten Folke Brinckmann från ViljaLysa AB. Vilja Lysa är en av Affärskompetens Nu’s upphandlade underleverantörer i ämnena Ledarskap och Organisationsutveckling.

– Många av våra företag står inför ett skifte och man vet att det måste göras, men man vet inte hur och man kommer sig inte för att ta tag i det, säger Leif Bäckström. Oftast är det en process som tar 5-10 år och man måste börja i god tid innan pensionen.

Utbildningen hos Affärskompetens Nu är handfast och hjälper främst deltagarna att få perspektiv på de mänskliga aspekterna kring ett ägarskifte.

– Jag hade inga direkta förväntningar på utbildningen innan, säger Andreas Larsson, jag ville mest lyssna och förbereda mig för framtiden. Jag tyckte det var bra! Jag har gått ekonomiutbildning också och den var mycket bra.

Efter utbildningen har tre av de deltagande företagen fortsatt att träffa Leif som affärsutvecklare för att komma vidare i processen.

– Det är utmanande, berättar Leif Bäckström. Det är inget som går på räls, man måste vara mycket lyhörd och försiktig om man vill komma i mål.

Ett av exemplen är ett yngre par som vill ta över den enas föräldrars verksamhet. När Leif kontaktar föräldrarna och nuvarande ägarna visar det sig att de inte är beredda att sälja riktigt än.

– Det gäller då att ställa kloka kontrollfrågor så man får klart för sig hur det ligger till, menar Leif Bäckström. Vad är orsaken? Vilka tankar kring långsiktighet finns? Vad händer om nuvarande näringsidkaren dör? Det är viktiga frågeställningar att ta upp och diskutera öppet kring och måla upp framtidens scenario kring ekonomi och relationer.

Det är mycket viktigt med kommunikationen mellan gamla och nya ägare, eventuella syskon och andra arvingar. I rollen som affärsutvecklare måste man dela med sig av sin egenerfarenhet och kompetens i lagom dos.

– Det är viktigt att möta alla där de är. Man måste snacka med varandra! avslutar Leif Bäckström.

Om det finns intresse från flera av er i höst, så kan vi anordna den här utbildningen igen. Mejla då Vera på vera.andersson@affarskompetens.nu

Visit Roslagen värd för indisk filminspelning

Bild från filminspelningen vid Wira bruk samt projektledare Kunnie Topden och Visit Roslagens VD Gisela Norén.

 

Under några hektiska dagar har en av våra deltagare, Visit Roslagen, varit värdar för en indisk filminspelning med både svenska och indiska skådespelare.

Med service, engagemang och professionalism skapade Visit Roslagen de rätta förutsättningarna för filminspelningen som med stor säkerhet kommer att innebära nya affärsmöjligheter för Nordupplands företagare.

– Att få starta inspelningen här känns jätteroligt! Det är många som inte känner till att Indien producerar mest film i världen och det ska bli roligt att få visa upp Roslagens fina miljö för den indiska publiken, säger Kunnie Topden, projektledare.

Redan 2016 var Kunnie Topden i Uppsala med en grupp regissörer och filmproducenter från olika delar av Indien. Man besökte Gamla Uppsala, Vasaborgen, Uppsala slott och gick i Ingmar Bergmans kvarter. Året därpå kom en ny grupp som även besökte Linnéträdgården under guidning av självaste Carl von Linné, Hans Odöö.

Besöken blev mycket uppskattade och i år bestämde sig ett filmteam att förlägga delar av filminspelningen till Norra Uppland.

– Vi är glada att vi har kunnat hjälpa till med tips om platser efter teamets önskemål och tycker förstås att det är oerhört roligt att Roslagen syns på den indiska filmkartan, säger Gisela Norén, VD Visit Roslagen.

Den indiska filmindustrin är mycket stor. Det sägs att det produceras tusen spelfilmer årligen i Indien.

Den mest kända filmfabriken kallas Bollywood och refererar till filmindustrin kring Bombay. Bollywood har blivit ett begrepp och synonymt med indisk film för stora delar av världen. Ofta är det gigantiska dansnummer på vackra platser runt om i världen. Men varje större stad har sin filmindustri. I Assam i norra Indien heter den t.ex Jollywood och i Chennai i södra Indien Dollywood.

Den indiska befolkningen älskar film. ”Vi lever, sover och andas film” berättade den då nytillträdda indiska ambassadören Monika Kapil Mohta vid sin installation i Stockholm i november 2016.

Och den indiska befolkningen har blivit mycket intresserad av att besöka de platser i världen där deras favoritfilmer utspelar sig.

Flera länder har redan uppmärksammat detta, t.ex satsar den schweiziska staten mycket för att få indiska filminspelningar till landet.

Och nu är det alltså Rosagens tur! Inspelningen ägde rum i mitten av maj ibland annat Norrtälje, Länna, Wira bruk och på Domarudden.

Fakta:

Indiska resenärer gjorde 216 100 övernattningar i Sverige under 2017, en ökning med 1 procent mot 2016 enligt inkvarteringsstatistiken från Tillväxtverket/SCB. Flest övernattningar skedde i Stockholm, Skåne och Västra Götaland. Källa: Visit Sweden